Ja just det... 14 kilo lättare och hur glad?? Trodde aldrig att det skulle gå sähär lätt. Bara 6 kilo kvar sen har jag nått målet som jag trodde skulle bli det svåraste prov jag någonsin ställts inför. Men om man bara har viljan så går det. För jag tror det är just viljan som sätter käppar i hjulen många gånger. Man vill men man har inte riktigt den där lilla extra viljan som gör att man lyckas. Så var det i alla fall för mig tills den dagen kom då jag insåg att jag kommer inte få leva ett långt och lyckligt liv om jag fortsätter såhär. Jag brydde mig liksom inte om ifall jag stoppade i mig 1 chipspåse eller 2, jag kommer förmodligen inte orka flytta mig ur soffan i vilket fall som helst... och sen var det ju trots allt... Ja tisdag, värsta dagen på hela veckan så lite borde jag väl få tröstäta nu när jag haft en så jobbig dag. Det är säkert något bra på tv:n oxå, då måste man ju bara ha något gott att tugga på, och om det nu inte är något bra på tv:n så borde jag väl få äta lite godis i alla fall, nu när det blev såå tråkigt... ursäkterna var många. Men jag insåg till slut att såhär kan jag inte fortsätta, jag kommer förmodligan bara bidra till en tidig flytt ner i ettan med jordvärme. En jobbig insikt men ack så viktig, ibland måste man se sanningen i vitögat hur jobbigt det än må vara....men har man kommit så långt är hälften redan vunnet. 

14....kilo!!!

2 kommentarer

Ja just det... 14 kilo lättare och hur glad?? Trodde aldrig att det skulle gå sähär lätt. Bara 6 kilo kvar sen har jag nått målet som jag trodde skulle bli det svåraste prov jag någonsin ställts inför. Men om man bara har viljan så går det. För jag tror det är just viljan som sätter käppar i hjulen många gånger. Man vill men man har inte riktigt den där lilla extra viljan som gör att man lyckas. Så var det i alla fall för mig tills den dagen kom då jag insåg att jag kommer inte få leva ett långt och lyckligt liv om jag fortsätter såhär. Jag brydde mig liksom inte om ifall jag stoppade i mig 1 chipspåse eller 2, jag kommer förmodligen inte orka flytta mig ur soffan i vilket fall som helst... och sen var det ju trots allt... Ja tisdag, värsta dagen på hela veckan så lite borde jag väl få tröstäta nu när jag haft en så jobbig dag. Det är säkert något bra på tv:n oxå, då måste man ju bara ha något gott att tugga på, och om det nu inte är något bra på tv:n så borde jag väl få äta lite godis i alla fall, nu när det blev såå tråkigt... ursäkterna var många. Men jag insåg till slut att såhär kan jag inte fortsätta, jag kommer förmodligan bara bidra till en tidig flytt ner i ettan med jordvärme. En jobbig insikt men ack så viktig, ibland måste man se sanningen i vitögat hur jobbigt det än må vara....men har man kommit så långt är hälften redan vunnet.